* Samma dröm igen...
Jag har ont i hela kroppen va.. Helt sjukt.. Jag drömde en fortsättning på en dröm jag haft tidigare. Varför drömmer jag såhär?
Jag drömmer inte om mig själv, jag drömmer om ett gäng ungdommar i 18-19 års åldern. Dom är intsängda i en slags lokal, dom kommer verkligen inte ut. Två av dom har redan dött. Det sjukaste är att det kommer IN folk. Och dom kommer sedan ut också. Men just dom ungdomarna kan inte gå genom dörren, hur mycket dom än springer. Inatt drömde jag om burar. Det var massa burar, som om det var en lamburint. Det låg spån på marken och aggresivahamstrar och..... Ja det var nått mer, typ kaniner, högg efter dem. Dom var tvungna att klämma ihjäl alla djuren genom att plocka upp vissa plankor, dörrar osv. För på baksidan av träskivorna fanns ord som man sedan skulle koppla samman. Dödade man inte alla djur kunde dom smita ut. I varje bur fanns en springa längst ner (under dörrarna som band burarna samman). Där kunde hamstrarna smita igenom men inte kaninerna. Hamstrarna var värst. Så när man var i sista rummet fanns det kanske 10 hasmtrar där inne. Lite jobbigt, ja. Sen fick man springa och leta efter träskiovr lite var stans. Sen satte man ihop alla för att blida en mening. LÅNG mening. Men jag kommer inte ihåg.
Sen satt alla i massa soffor. Det är helt öde i lokalen, finns inte någon anna än dom där. Helt plötsligt kommer en gubbe in genom en dörr och går ner för en jätte lång trappa för att komma ner till deras våning. Han totalt ignorerar dom. Var han levande? Efter ett tag hör dm ett släpande ljud. Då kommer en annan gubbe tillbaka med en sån där stång man hänger kläder på i klädaffärer. Då ropar en tjej hallå men kollar honom inte i öhonen utan snett bredvid. Då blir allt ljust, vitt nästan. Och det blir 2D och dålig upplösning på allt, som Nintendo 8-bitars. Då ger han henne potatismos, brunsås och köttbullar. Sen försvinner han upp genom trappan o allt blir som vanligt. Tillslut blir jag ändå mig själv och min kusin dyker upp. Han sitter helt oberörd av allt och verkar jätte glad. Han förstår itne vad som väntar honom. En av tjejernas pappa kommer in och hon försöker få honom att inse att vi behöver jhälp. Han bara skrattade. "Haha, blir såhär när man springer för mycket här på Trägårn, kära du." Men befann vi oss verkligen på Trägårn? Nej, absolut inte. Det var som en stor iskall grå lokal med små rum längst väggarna. Inte var detta trägårn inte. Sen var han borta. >__<
Jag minns inte så mycket mer, men jag mår sjukt dåligt i kropen nu. Som om jag verkligen letade efter de där stora träplattorna och har ont i armarna som om jag lyft dörrar. Har ont i huvudet och allmänt seg. Kunder inte mer än all sjukanmälla mig när jag vaknade. Och jag har Naturkunskap idag >__< och svenska och engelska. Helvete, jätte viktiga lektioner men jag ORKAR inte. Jag kan knappt gå, menen orkar inte bära mig. Jag ska lägga mig och sova. Hoppas jag drömmer något bra :(
Jag drömmer inte om mig själv, jag drömmer om ett gäng ungdommar i 18-19 års åldern. Dom är intsängda i en slags lokal, dom kommer verkligen inte ut. Två av dom har redan dött. Det sjukaste är att det kommer IN folk. Och dom kommer sedan ut också. Men just dom ungdomarna kan inte gå genom dörren, hur mycket dom än springer. Inatt drömde jag om burar. Det var massa burar, som om det var en lamburint. Det låg spån på marken och aggresivahamstrar och..... Ja det var nått mer, typ kaniner, högg efter dem. Dom var tvungna att klämma ihjäl alla djuren genom att plocka upp vissa plankor, dörrar osv. För på baksidan av träskivorna fanns ord som man sedan skulle koppla samman. Dödade man inte alla djur kunde dom smita ut. I varje bur fanns en springa längst ner (under dörrarna som band burarna samman). Där kunde hamstrarna smita igenom men inte kaninerna. Hamstrarna var värst. Så när man var i sista rummet fanns det kanske 10 hasmtrar där inne. Lite jobbigt, ja. Sen fick man springa och leta efter träskiovr lite var stans. Sen satte man ihop alla för att blida en mening. LÅNG mening. Men jag kommer inte ihåg.
Sen satt alla i massa soffor. Det är helt öde i lokalen, finns inte någon anna än dom där. Helt plötsligt kommer en gubbe in genom en dörr och går ner för en jätte lång trappa för att komma ner till deras våning. Han totalt ignorerar dom. Var han levande? Efter ett tag hör dm ett släpande ljud. Då kommer en annan gubbe tillbaka med en sån där stång man hänger kläder på i klädaffärer. Då ropar en tjej hallå men kollar honom inte i öhonen utan snett bredvid. Då blir allt ljust, vitt nästan. Och det blir 2D och dålig upplösning på allt, som Nintendo 8-bitars. Då ger han henne potatismos, brunsås och köttbullar. Sen försvinner han upp genom trappan o allt blir som vanligt. Tillslut blir jag ändå mig själv och min kusin dyker upp. Han sitter helt oberörd av allt och verkar jätte glad. Han förstår itne vad som väntar honom. En av tjejernas pappa kommer in och hon försöker få honom att inse att vi behöver jhälp. Han bara skrattade. "Haha, blir såhär när man springer för mycket här på Trägårn, kära du." Men befann vi oss verkligen på Trägårn? Nej, absolut inte. Det var som en stor iskall grå lokal med små rum längst väggarna. Inte var detta trägårn inte. Sen var han borta. >__<
Jag minns inte så mycket mer, men jag mår sjukt dåligt i kropen nu. Som om jag verkligen letade efter de där stora träplattorna och har ont i armarna som om jag lyft dörrar. Har ont i huvudet och allmänt seg. Kunder inte mer än all sjukanmälla mig när jag vaknade. Och jag har Naturkunskap idag >__< och svenska och engelska. Helvete, jätte viktiga lektioner men jag ORKAR inte. Jag kan knappt gå, menen orkar inte bära mig. Jag ska lägga mig och sova. Hoppas jag drömmer något bra :(
* Hur kan man tappa orken att andas?
Det är ju ingenting man styr själv, det sköter ju kroppen automatiskt.
Jag har en stor klump i halsen men jag är inte säker på varför. Något är fel, väldigt fel. Folk bara dör hela tiden, jag vet inte hur jag ska reagera. Jag klarar inte av att vara ledsen, tänker inte visa mig ledsen. Vill inte känna efter hur det egentligen känns att folk runt omkring mig dör. Så jag helt ignorerar det. Enda skälet tillvarför jag kanske mår lite dåligt över att folk dör nu är för att folk runt omkring mår dåligt över det. Vet itne vad jag ska säga, känner mig som en iskall människa. Jag vill inte vara en sån :( Men jag tror inte att detta är orsaken.
Olle är inte heller orsaken. Tvärt om, han fick mig att må jätte bra igår. Hade inte träffat honom på 10 dagar (pg. av Chamonix) så det var helt underbart. Satt på 20:40 bussen till sandared. Magen pirrade som jag vet inte vad och det blev bara värre och värre ju närmare sandared jag kom. Jag skulle hoppa av hållplatsen efter centrum tydligen, vilket jag gjorde. Han hoppade ur en bil och hans ögon glänste i ljuset från gatlamporna. Jag ville klä av honom, NU! Med en gång. Jag ville krama hela honom, inte hans kläder. Kunde inte hjälpa det, men jag flög i hans armar. Shit vad jag hade saknat honom! Vi stod där jätte länge, våra läppar kysste varandra oavbrutet medans vi omfamnade varandra. Han gjorde mig hel igen. Tillslut beslöt vi för att gå hem och begav oss ut på järnvägen som ledde hem till honom. Senare, framåt natten när vi skulle sova, la vi oss i sängen och jag skedade honom. "Det här jag jar saknat jätte mycket!" sa han. Kände värmen inom mig stiga och ville bara ligga där föralltid... Gud vad jag saknat honom, mycket mer än vad jag trodde<3
Ibland händer saker, utan att man egentligen hade kunnat göra något åt det. Men man känner att man borde ha gjort något, fast då är det redan försent för att göra något åt det. Man önskar att man kunde sträckt ut sin hand i sista sekund för att kunna hjälpa, men man är rädd. Rädd för att förstöra och rädd för att bry sig för mycket. Rädd för att förvärra allt. Fick lära mig ett nytt ordspråk idag "han slåss mot väderkvarnar", dvs att man slåss för det omöjliga, något som man tror sig själv kunna besegra men att det egentligen inte alls är möjligt. Jag tror jag ska börja använda det lite oftare.
Vad jag vill komma fram till i detta inlägg vet jag inte riktigt. Jag har haft ett bra lov, trots att Olle inte var hemma. Och trots att mycket tragiska saker inträffat. Men jag hoppas på en bättre tid inom kort. Våren och kulturveckan får gärna hälsa på snart också. När värmen kommit för att stanna är det dags för lilla Bellini att bli ljushuvud igen. Då börjar den ljusa tiden, då man lämnar det mörka bakom sig för en ljusare framtid. Eller nått... Tolka det hur du vill, jag menar nog båda sakerna.. Hoppas jag.
Jag har en stor klump i halsen men jag är inte säker på varför. Något är fel, väldigt fel. Folk bara dör hela tiden, jag vet inte hur jag ska reagera. Jag klarar inte av att vara ledsen, tänker inte visa mig ledsen. Vill inte känna efter hur det egentligen känns att folk runt omkring mig dör. Så jag helt ignorerar det. Enda skälet tillvarför jag kanske mår lite dåligt över att folk dör nu är för att folk runt omkring mår dåligt över det. Vet itne vad jag ska säga, känner mig som en iskall människa. Jag vill inte vara en sån :( Men jag tror inte att detta är orsaken.
Olle är inte heller orsaken. Tvärt om, han fick mig att må jätte bra igår. Hade inte träffat honom på 10 dagar (pg. av Chamonix) så det var helt underbart. Satt på 20:40 bussen till sandared. Magen pirrade som jag vet inte vad och det blev bara värre och värre ju närmare sandared jag kom. Jag skulle hoppa av hållplatsen efter centrum tydligen, vilket jag gjorde. Han hoppade ur en bil och hans ögon glänste i ljuset från gatlamporna. Jag ville klä av honom, NU! Med en gång. Jag ville krama hela honom, inte hans kläder. Kunde inte hjälpa det, men jag flög i hans armar. Shit vad jag hade saknat honom! Vi stod där jätte länge, våra läppar kysste varandra oavbrutet medans vi omfamnade varandra. Han gjorde mig hel igen. Tillslut beslöt vi för att gå hem och begav oss ut på järnvägen som ledde hem till honom. Senare, framåt natten när vi skulle sova, la vi oss i sängen och jag skedade honom. "Det här jag jar saknat jätte mycket!" sa han. Kände värmen inom mig stiga och ville bara ligga där föralltid... Gud vad jag saknat honom, mycket mer än vad jag trodde<3
Ibland händer saker, utan att man egentligen hade kunnat göra något åt det. Men man känner att man borde ha gjort något, fast då är det redan försent för att göra något åt det. Man önskar att man kunde sträckt ut sin hand i sista sekund för att kunna hjälpa, men man är rädd. Rädd för att förstöra och rädd för att bry sig för mycket. Rädd för att förvärra allt. Fick lära mig ett nytt ordspråk idag "han slåss mot väderkvarnar", dvs att man slåss för det omöjliga, något som man tror sig själv kunna besegra men att det egentligen inte alls är möjligt. Jag tror jag ska börja använda det lite oftare.
Vad jag vill komma fram till i detta inlägg vet jag inte riktigt. Jag har haft ett bra lov, trots att Olle inte var hemma. Och trots att mycket tragiska saker inträffat. Men jag hoppas på en bättre tid inom kort. Våren och kulturveckan får gärna hälsa på snart också. När värmen kommit för att stanna är det dags för lilla Bellini att bli ljushuvud igen. Då börjar den ljusa tiden, då man lämnar det mörka bakom sig för en ljusare framtid. Eller nått... Tolka det hur du vill, jag menar nog båda sakerna.. Hoppas jag.
Well, puss på mig och Olle iaf. 384 dagar <3
* Alla Hjärtans Dag
Japp, precis så är det nu (klockan är över tolv). Vet inte om jag ska skicka alla hjärtans dag-sms till olle nu eller om jag ska vänta tills han skickar... fast nu skickade jag till några andra som är med honom i chammo.. så jag blev tvungen att skicka till honom också ^^ Men bara så ni vet:
PUSS O KRAM PÅ ALLA HJÄRTANS DAG!
Hoppas ni blev glada nu.. Har vart väldigt dålig på senaste tiden med update osv.. Men det blev så.. orkar dock inte skriva så mycket nu heller... måste packa osv... ska till danmark i morgon... well well... baii...
*fan va tråkig jag känner mig, förlåt* det blir nog bättre när olle kommer hem igen... känner mig lite lost nu... hehe
PUSS O KRAM PÅ ALLA HJÄRTANS DAG!
Hoppas ni blev glada nu.. Har vart väldigt dålig på senaste tiden med update osv.. Men det blev så.. orkar dock inte skriva så mycket nu heller... måste packa osv... ska till danmark i morgon... well well... baii...
*fan va tråkig jag känner mig, förlåt* det blir nog bättre när olle kommer hem igen... känner mig lite lost nu... hehe
* Update!
Det var ett tag sedan, jag har väl inte haft något speciellt att skriva. Fast det har jag visst men jag har inte orkat skriva. Men kan dra en sammanfattning, jag har vart med Olle väldigt mycket :O
Måndag 28/1 (för exakt en vecka sedan) Jag skolkade naturkunskapen med ettorna! Förlåt mig, men jag ska skärpa mig. Jag kände mig inte redo. Palla random ettor >__< Dessutom tillbringade jag kvällen, natten och morgonen med Emmelie och Emil. Vi kräkade o hade oss. Väldigt roligt må jag säga, kändes som att jag behövde det. Men jag och Emil fick inte sova för Emmelie så vi var uppe hela natten. Jag trodde jag skulle falla ihop när det var dags att dra till skolan dagen efter.
Tisdag 29/1 Jag var dock lite mindre stabil än väntat idag. Jag kunde verkligen inte koncentrera mig på lektionerna hur mycket jag än ville, det var förjävligt. Slutade med att jag gav upp efter två lektioner, så jag åkte hem o sov från 12:30 till 17:30. För jävla gött, har inte vart så glad över att få sova på jätte länge.
Ondsag 30/1 Idag tog jag mig i kragen och stack dit, till naturkunskapen. Det var inte så farligt som jag trodde, men lite pirr va det ändå. Efter skolan så fikade jag med Sara, Alicia och Rania på Café Viskan. Väldigt trevligt faktsikt..
Torsdag 31/1 JAG OCH OLLE HAR VART TILLSAMMANS ETT ÅR! Så jag åkte 19:40 bussen till Sandared för att möta upp Olle utanför ICA runt 20:25. Så jag satt där som en ängel och väntade på honom. Sen gick vi hem till honom och sov, fast vi la oss självklart inte direkt ;P
Fredag 1/2 Jag stack redan 9:15 från honom eftersom jag började 10:10 med teori i idrotten. Blää.. Sen slutade vi 13:40 fast lite tidigare, så jag hann med 13:40 bussen hem. Olle stack inte till skolan idag, så jag fick komma när jag ville. Vi skulle ju fira att vi vart tillsammans i ett år<3 Men han hade en grej att skriva först kom han på sen, så jag hann baka kladdmuffins hemma ^^ Sen stack jag med 17:10 bussen från stan till Sandared, helt underbart var det. Träffade även Kim (i) Nice att snacka med henne, eftersom jag aldrig gjort det "utanför internets portar". Hehe. När jag går av i Sandared möter Olle mig för vi ska handla på ICA. Well, vill hålla för mig själv vad vi gjorde. Hehe, men det va mys och ja, jag sov där<3
Lördag 2/2 Mys mys mys.. Hehe.. Stack dock från honom sen, han skulle ha lite folk hemma som inte jag ville umgås med. Slutade med att jag drog till Trägårn med Sarak och Emil istället. Mycket trevlig kväll må jag säga. Stack kvart i två därifrån så träffade jag Olle i stan. Tog 2:45 till honom, fast den va ca 20 minuter försenad. Sen fastnade vi i Lundaskog i 15 minuter eller nått. Det va ju snöstorm o jätte halt. Tillslut kom vi hem i alla fall, tillsammans med Calle (inte Andersson utan Gregers brorsa), Waern och Rahn. Waern spelade gitarr o det va så mysigt att sitta där framför brasan o lyssna på när dom sjöng o spelade. Underbart<3 Men jag blev jätte trött vid fem och snodde Olles säng.
Söndag 3/2 Bakis, ajjemän! Ganska slö dag faktiskt. Gjorde itne så mycket. Städade undan lite hos Olle och kollade på TV. Så pelade han WOW och vi drack varm choklad under tiden. Sen skulle han läsa fysik och jag satt o stirrade in i väggen i ca en timma sittandes i hans fåtölj invirad i hans täcke, medans han låg i sängen o pluggade. Det sög lite faktiskt. Så kollade vi på The GOlden Compass fast den va inte så bra. Kändes lite barnslig. Sen sov jag hos honom igen <3 hehe
Japp, detta var min vecka. Nu sitter jag här hemma, åkte med Olle till stan 7:25 i mose, eftersom han började 8:00. Jag börjar inte förrän 14:05 o det är en stund kvar. Har knappt ätit något denna veckan, o nu vågar jag inte äta mig mätt, för då kanske magen sväller upp som en ko. Fan, bara fyra dagar tills Olle drar till Chamonix, men jag klarar detta. Jag känner inte så stor ångest som jag gjorde inför Glasgo. Men blä på att han inet är hemma på alla hjärtans dag. Han ska få ;) haha. Iiiih, naturkunsap om några timmar........ Med ettorna ;/ Fan va jag inte vill asså... Blä på det... Maria och Linus fyller 18 i mrogon.. Fan kommer bli dyr helg... Ska på krogen då med ju, måste ta med Maria ut ju. Jaja... Blir nog bra ;P Nu orkar inte jag skriva mer.. Är törstig... Puss
Måndag 28/1 (för exakt en vecka sedan) Jag skolkade naturkunskapen med ettorna! Förlåt mig, men jag ska skärpa mig. Jag kände mig inte redo. Palla random ettor >__< Dessutom tillbringade jag kvällen, natten och morgonen med Emmelie och Emil. Vi kräkade o hade oss. Väldigt roligt må jag säga, kändes som att jag behövde det. Men jag och Emil fick inte sova för Emmelie så vi var uppe hela natten. Jag trodde jag skulle falla ihop när det var dags att dra till skolan dagen efter.
Tisdag 29/1 Jag var dock lite mindre stabil än väntat idag. Jag kunde verkligen inte koncentrera mig på lektionerna hur mycket jag än ville, det var förjävligt. Slutade med att jag gav upp efter två lektioner, så jag åkte hem o sov från 12:30 till 17:30. För jävla gött, har inte vart så glad över att få sova på jätte länge.
Ondsag 30/1 Idag tog jag mig i kragen och stack dit, till naturkunskapen. Det var inte så farligt som jag trodde, men lite pirr va det ändå. Efter skolan så fikade jag med Sara, Alicia och Rania på Café Viskan. Väldigt trevligt faktsikt..
Torsdag 31/1 JAG OCH OLLE HAR VART TILLSAMMANS ETT ÅR! Så jag åkte 19:40 bussen till Sandared för att möta upp Olle utanför ICA runt 20:25. Så jag satt där som en ängel och väntade på honom. Sen gick vi hem till honom och sov, fast vi la oss självklart inte direkt ;P
Fredag 1/2 Jag stack redan 9:15 från honom eftersom jag började 10:10 med teori i idrotten. Blää.. Sen slutade vi 13:40 fast lite tidigare, så jag hann med 13:40 bussen hem. Olle stack inte till skolan idag, så jag fick komma när jag ville. Vi skulle ju fira att vi vart tillsammans i ett år<3 Men han hade en grej att skriva först kom han på sen, så jag hann baka kladdmuffins hemma ^^ Sen stack jag med 17:10 bussen från stan till Sandared, helt underbart var det. Träffade även Kim (i) Nice att snacka med henne, eftersom jag aldrig gjort det "utanför internets portar". Hehe. När jag går av i Sandared möter Olle mig för vi ska handla på ICA. Well, vill hålla för mig själv vad vi gjorde. Hehe, men det va mys och ja, jag sov där<3
Lördag 2/2 Mys mys mys.. Hehe.. Stack dock från honom sen, han skulle ha lite folk hemma som inte jag ville umgås med. Slutade med att jag drog till Trägårn med Sarak och Emil istället. Mycket trevlig kväll må jag säga. Stack kvart i två därifrån så träffade jag Olle i stan. Tog 2:45 till honom, fast den va ca 20 minuter försenad. Sen fastnade vi i Lundaskog i 15 minuter eller nått. Det va ju snöstorm o jätte halt. Tillslut kom vi hem i alla fall, tillsammans med Calle (inte Andersson utan Gregers brorsa), Waern och Rahn. Waern spelade gitarr o det va så mysigt att sitta där framför brasan o lyssna på när dom sjöng o spelade. Underbart<3 Men jag blev jätte trött vid fem och snodde Olles säng.
Söndag 3/2 Bakis, ajjemän! Ganska slö dag faktiskt. Gjorde itne så mycket. Städade undan lite hos Olle och kollade på TV. Så pelade han WOW och vi drack varm choklad under tiden. Sen skulle han läsa fysik och jag satt o stirrade in i väggen i ca en timma sittandes i hans fåtölj invirad i hans täcke, medans han låg i sängen o pluggade. Det sög lite faktiskt. Så kollade vi på The GOlden Compass fast den va inte så bra. Kändes lite barnslig. Sen sov jag hos honom igen <3 hehe
Japp, detta var min vecka. Nu sitter jag här hemma, åkte med Olle till stan 7:25 i mose, eftersom han började 8:00. Jag börjar inte förrän 14:05 o det är en stund kvar. Har knappt ätit något denna veckan, o nu vågar jag inte äta mig mätt, för då kanske magen sväller upp som en ko. Fan, bara fyra dagar tills Olle drar till Chamonix, men jag klarar detta. Jag känner inte så stor ångest som jag gjorde inför Glasgo. Men blä på att han inet är hemma på alla hjärtans dag. Han ska få ;) haha. Iiiih, naturkunsap om några timmar........ Med ettorna ;/ Fan va jag inte vill asså... Blä på det... Maria och Linus fyller 18 i mrogon.. Fan kommer bli dyr helg... Ska på krogen då med ju, måste ta med Maria ut ju. Jaja... Blir nog bra ;P Nu orkar inte jag skriva mer.. Är törstig... Puss
