Jag blir deprimerad.....
Min hårddisk crashade för ett tag sen.. En vecka sen exakt tror jag.. Och min bror gav mig förhoppningar om att jag skulle få tillbaka min musik (82 G), MINA EGNA låttexter (18 st), MINA EGNA låtar (5 st) och mina filmer och serier (4 filmer och 2 säsonger av House). Men idag så har jag ängnat hela dagen åt min dator. Först skulle vi installera om Windows på en av Michaels hårddiskar. Då funkade inte skivan, utan stannade på 77% på grund av att det var en fil som inte kunde kopieras. Så vi fick ta en annan skiva. Så funkade bara den skivan till en viss procent så tänkte jag "Kanske går att skifta mellan skivorna?" Så jag testade och det funkade. Tills det kom till 84% eller vad det var, då funkade ingen av skivorna. Det var antagligen fel på BÅDA mina CD-läsare. Sååå ah, bajs på det. Istället letar vi fram 5 olika program som ska kunna ta fram alla "förlorade grejer". Dom fyra första funkade jätte kasst. Det femte var bra, riktigt bra faktiskt. Men tyvärr hittades inte mina filer, det enda som kunde återställas var en tom mapp som hette "Musik". Jag var besviken, och det gick ut över Michael. Jag var besviken på att han inte kunde fixa det, han brukar alltid fixa det! Så ah... Alla mina Avril Lavigne låtar (som jag samlat ihop från överallt) och hennes videor = kapputt! Men men, blir väl att börja leta igen. Men akta dig Ville, du har såååååå mycket musik som ja gska ha, hahaha!
Well well... Igår kom Olle hit, så tittade vi på National Treasure 2 och det va massa mys.. Hade inte träffat honm sen söndags. Jo, just det, sammanlagt tio minuter i skolan också under hela veckan. Våra scheman passar inte alls lika bra ihop länger. ast det är nog bara bra. Hehe.. Jag hade det där "pirret i magen" när han kom o knackade på dörren. Det kändes som om jag var blyg för honom. Ganska komiskt att det kan sitta kvar efter ett år, inte sant? :-P Berättade för ALicia igår att jagoch Olle knappt pratar i telefon, man kan typ räkna på två händer hur många gånger vi snackat i telefon. Det är rätt kasst egentligen, men jag tycker om det. För ja får alltid en kick så fort han ringer (eller om jag ska ringa). Det känns som att det är nåot speciellt att höra hans röst på telefon, det är liksom det där "lilla extra" eller hur jag ska säga. Men jag hade gärna snackat mer med honom i telefon, men jag vågar inte. Känns som jag ska störa honom. Han är så upptagen nu för tiden, det va han inte innan. Men men, jag ska inte klaga. Jag stormtrivs när jag är med honom, och det är bara skönt att veta om att jag saknar honom. För övrigt var det världens storm inatt, hela vårat hus skakade. Kände hur sängen vaggade ^^ hehe... Drömde så jävla creepy inatt, det va jätte läskigt. Men jag orkar itne bertta vad det var, men oooh sån tur att olle låg där. Jag va jätte rädd :P hehe..Trackback
