* H... som i Hjärta

And guess what? My heart is beating for Kieven<3

Dålig flickvän, dåååålig flickvän... Ska väl knaske inte smutskasta mig för mycket, menjag har faktiskt dåligt samvete. Jag är medveten om vad jag gör och jag är medveten om konsekvenserna... Ändå fortsätter jag? Saken är den att jag älskar att jävlas, det är min livsstil kan man säga. Och jag älskar att mucka gräl, jag älskar att provocera fram ilskan ur folk. Jag tror jag har en skruv lös. Istället för att låta denna "passionen" i livet gå ut över dem som faktiskt förtjänar det, så låter jag det gå ut över min älskade pojkvän. Jag vill inte honom något illa, det förstår väl alla som jag känner? Men jag slänger mina ord fram o tillbaka utan att egentligen tänka mig för ibland. Och så tänker jag till efteråt "ne men oj, just det, han kanske tolkade det så" eller "oj, han kanske tog det seriöst". Och här börjar mina ångerkänslor. Jag vet att han tar åt sig lätt, kanske lite för lätt. Men alla som känner honom vet om det. Jag kan tycka det är kul att retas med honom för att han tar det seriöst, men om man tänker efter.... Hur kul är det egentlkigen? Just nu känner jag mig faktiskt som en medlem av idol-juryn. Och jag HATAR dem. Just för att dom skämtar på andra människors bekonstnad och säger fula saker till människor. Sedan säger dom "men dom borde ju förberett sig på det, dom vet att vi är elaka" osv.. Men alla människor är inte lika starka på insidan. Jag är fullt medveten om det. Första såret är det djupaste, det sitter kvar hela livet.

Tillbaka till det jag ville säga då... Jag satt och "skämtade" om en sak för drygt en timma sedan med Kieven. Vilket han varken förstod elelr tyckte var kul. Jag spelade jätte seriös och svartsjuk osv. Tillslut gick det för långt och jag gav upp. Blöööh, då kom bomben. Jag hade gjort det hemska ännu hemskare så att säga. Hans dag hade itne alls vart som jag trodde, vilket resulterade i att jag faktiskt fick honom att må skit. Och bajs i mig för det. I didn't know, I swear, I didn't know... Men sagt var sagt.. Nu kunde jag inte säga mer än förlåt och en liten förklaring till varför jag sa förlåt och varför jag gjorde som jag gjorde. Blä, känner mig så dålig att jag itne ens känner för att göra det jag skulle göra. Jag skulle läsa egentligen, ca 50 sidor. Men det lär inte bli av antar jag. Jag vill bara krama om Kieven... Gosa lite med hans kind i min hand... Pussa honom på pannan och krama honom... Stryka honom över håret och säga förlåt och att jag faktiskt menar det... För det gör jag.. Och jag vill säga förlåt för att jag inte är hos honom nu, när jag antagligen borde vara det. Jag känner så i alla fall... Maybe I'm wrong.. Så nu ska jag fortsätta mesa mig med att tänka gulliga tankar om min pojvkän så får ni ha en trevlig kväll...


Älskar dig Kieven Jan Klevmyr... Tänker pussa på dig massa mycket i morgon<3
Konst Blogglista.se Personligt bloggar Personligt


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Postat av: erik

du det är H som i Hjalmarsson!

2009-03-18 Kl: 21:16:55

RSS 2.0