* I'm raising my head up

Eller snarare försöker. Det går inte alldeles utmärkt. Hatet kom tillbaka igår igen, det brändes i hela kroppen när jag följde dig med blicken. Jag ville bara resa mig upp och slå halvt ihjäl dig. Låt mig va! Fast du vet väl inte vad som försegår... Det gör nog itne jag heller egentligen. Vet inte ens varför jag bryr mig. Jag vet hur löjligt det låter när jag berättar det, elelr jag kan tänka mig i alla fall.. Det finns EN människa som vet... Nej, nu ljög jag, två. Det är Maria och Rania. Fast Maria är lite mer uppdaterad hela tiden. Ni två borde vara väldigt lyckliga över att jag faktiskt talat om det för er, för det är ingen annan som vet.

Jag vill inte få mig själv att verka vara som en idiot, men varje gång jag ser dig brinner jag. Jag helt enkelt fattar eld. Och jag lovar att det är hat, för jag älskar dig inte. Inte ens jätte lite. Jag älskar många jätte lite, men knappast dig. Hade vi vart på samam fest och jag var berusad skulle jag inte tveka en sekund på att börja bråka med dig. Jag skulle stå och skrika och spotta på dig. Åååååh! Helvete va fan gör man i ett sånt här tillfälle........ Jag önskar dig döden..

Idag är det rätt chill ändå, jag har inte märkt av dig det minsta. Förutom att jag och Maria sa nått litet om det bara... Men vänta bara... When you see me coming you'd better back down, cuz I've been waiting to smack you around!

Men nu ska vi vara glada, det är ju en ganska bra dag idag ändå. Kieven sov här över natten ochc det var både bra och dåligt tror jag. Behöver väl inte nämna det bra, för det förstår väl alla ändå.. Det fdåliga var väl bara att jag var på tänka-humör, vilket betyder att jag är rätt off osv. Men det berodde nog mest på att jag såg helvetet igår också. Så ah... Det är inte Kievens fel, förstår itne varför jag låter det gå ut över honom... *slita sig själv i håret* Förlåt Kieven... Men..... ah... putt..
Jag älskar dig, och det kommer jag göra sjukt länge till.. Kan knappt bärgamig tills våren kommer och man kan börja vara utomhus igen. Detta året är som gjort för oss. Du och jag mot världen, älskling<3

* Ja, jag hatar dig...

Och jag kan inte hjälpa det... Det bara är så. Jag trodde inte jag skulle sjunka såhär lågt, men jag vet att det finns människor där ute i världen som förstår hur jag känner, om jag nu bara tar tummen ur röven och berättar. Fast det tänker jag inte tala om här. Det är en rätt mesig sak som jag nästan skäms över att berätta, så det är inte så troligt att ni får veta. Förlåt om jag väckte nyfikenhet ( i ) Men när jag såg dig idag så högg det i mig. Du kanske inte gjort mig mycket ont, men tillräckligt för att jag ska kunna känna såhär verkar det som. För annars skulle jag ju inte känna såhär.

Jag anklagar inte dig för något, jag bara stör mig på varje steg du tar. Varje gång du ler så dör en vacker blomma. Jag hatar dig, förlåt. Men jag kan inte ro för det. Du förstörde min dag, och jag vet att du kommer förstöra mitt liv om det fortsätter såhär. ENOUGH!

Idag har jag funderat över tatueringar endel. Jag har inte kommit fram till något speciellt mer än att jag vill ha rosor och en tiger på kroppen. Vart eller hur det ska se ut har jag ingen aning om. Mend et är en bra början! Jag har även skickat ca 60 mail till många av Bäckängs elever, jag har bokat kombisalen och jag har skrivit möteslappar som ska upp på anslagstavlan i morgon.

Just det, ja. Åter igen.. Jag hatar dig. Jag önskar du vore död!
Tack för mig!

* Wiiihoooo

Nu känns allt bra igen.. Kieven kom hit och verkligen överraskade mig igår. Jag var jätte nere för att han bara totalt dissade mig för att sitta o spela. Men det visade sig att det var hans syster som satt på msn och skrev massa till mig, medans Kieven faktiskt var påväg till mig. Så ah... Jag fick typ glädjetårar när han kom.. shit... saknat honom massa :*

Men ah.. Igår gjorde jag mina läxor.. Så just nu är jag läxfri, har bara projektarbetet och examenproduktionen kvar.. just nu alltså. sen har jag ju matteprov på måndag osv.. Men det är la chill antar jag.. lite plugg sen gåre bra.

Idag när jag vaknade mådde jag skit. Halsen är jätte svullen och jag kan knappt andas när jag ligger ner. Och jag hostar hela tiden typ och ah.. känner mig yr osv.. så jag valde att stanna hemma idag.. Kieven också :) <3

Tjaaaa råååååh!

* How can happiness feel so wrong?

Jag orkar inte.. Vad är fel?
Jag har sjukt ont i hjärtat och har gråten i halsen hela tiden.. Jag såras utan någon större anledning. Allt känns fel.. Allt känns tungt och jobbigt... Allt känns besvärligt.. Allt känns så onödigt... Och jag vill bara skrika rakt ut... Men vad tjänar det till? Jag är redo... Snälla, slå mig! Jag behöver känna att jag faktiskt finns här och nu :'(

* Long time, no see!

Yep, då var självaste Bellini tillbaka igen. Hoppas ni har saknat mig. Haha, det är lite sorgligt, jag har tappat ca 15 unika läsare (som besökte varje dag innan). Och det är antalgien för att jag inte skriver så  mycket längre.

Idag har jag, Maria och Maud nördat med Projektarbetet hela dagen i stort sett. Ringt runt som idioter till hela Knalleland för att försöka få låna kläder till modevisningen. Så vi ska dit i morgon på "besök" till Carlings och Cubus.

Men jaja... Ehm.. Varför skriver jag här? Jo, jag råkade se en sak idag.. Eller snarare två eller tre saker. Tre tror jag.. NEJ! Fyra var det. Och det fick mig seriöst att må sjukt dåligt. Jag känner mig hemsk som människa, fast ändå mycket mer stabil. Jag har känt mig upp och ner pg. av vissa omständigheter under många månader, men det håller nog på att ta slut förhoppningsvis. Men aj aj aj, varför detta undvikande beteénde? Jag har aldrig förstått vitsen. Man ska vara ärlig, har jag fått lära mig genom åren som gått. Sanningen kommer alltid fram och tillslut ska man få sota för att man ljugit. Och oftast så slår det tillbaks på andra också, inte bara en själv.

Jag känner mig som en ny person från och med idag. Jag känner att jag kan ta ansvar och att jag verkligen brinner för mig själv. Jag vill veta vem jag egentligen är. Och det kan jag inte göra när alla lögner cirkulerar i mitt huvud. GET OUT! Jag är svarthårig nu för första gången i mitt liv, och jag känner mig som Avril Lavigne i musikvideon Girlfriend. Men detär helt okej, för hon är rätt nice. Och jag har bestämt att bete mig annorlunda. Jag ska ta för mig och inte ta åt mig. För att citera Lasse: Jag säger vad jag vill, skit samma om någon skräms. Om det blir pinsamt för endel så är det ändå dom som skäms. Jag ska försöka leva efter det, allt borde bli så mycket lättare. Folk kommer börja hata mig, men vad tjänar det till att bry sig? Jag har ingen användning för dem i så fall.

Jaha ja... Jag förstår dock fortfarande inte... Varför undviker man saker? Förr elelr senare så kommer man möta det igen.

PUNKT!