* F... som i Falukorv
I say "w00t?!"
Jag ska berätta en sanning för dig, jag är otroligt kissig. Jag vet inte om jag ska skrivia klart eller gå och kissa och sedan komma tillbaka hit igen för att fortsätta skriva. Gosh.. Jag gör så att jag går på toa, så kommer jag hit igen och börjar skriva om på nytt, så GLÖMER vi dessa första raderna. Okej? =)
Sådär ja.. Gött götti gött gött... Just nu vet jag inte om jag är glad eller ledsen eller ah, jag vet inte hur jag mår helt enkelt. Är sjukt stressad, men ändå ganska samlad. Allt ska hända snart, allt händer på samma gång. Jag kommer vara såååå otroligt överlycklig när jag slutat skolan sedan, aldrig mer fucking läxor och prov! [Jag tänker inte läsa vidare på högskola, nej] Och jag får all tid i världen för att samla pengar till det som jag alltid velat göra; resor. Jag vill ut och se världen, och inget kan stoppa mig! Eller jo, ekonomin då kanske, beroende på hur allt går, drömma kan man ju. Det har jag lärt mig.
Jag ska i alla fall köpa en ny digitalkamera för pengar som jag sparat i snart tre månader :-) Har dock bara 1000kr än så länge, men jag behöver den inte än på 8 veckor ;-D Sen behöver jag verkligen nya skor, sulan håller på att trilla av!! Och nu måste jag köpa alkohol tills i morgon,s ka försöka köpa så lite som mjöjligt, eller alltså det måste ju räcka. Haha. Jag får vara ekonomisk ( i ) jag blir ganska go o glader på typ 3 st cider, 50cl 7,0 men det är inte gott. Och jag har faktiskt lärt mig att inte dricka för att bara bli full. Därför tänker jag unna mig några finöl, alltså Corona, som jag sedan kommer att äta skuren lime till (som jag då köpt på ICA). Sen får det väl bli lite alkoläsk så att säga. Har redan skrivit om min inköpslista flera ggr för att efter varje lapp jag skrivit så har jag tänkt "neh, det blir för dyrt, jag klarar mig utan den där" så skriver jag om listan och bla bla bla...
Angående min psykiska utväckling så går det nog inte så bra. Jag vet att det är dags för mig att mogna, dvs. att sluta umgås med sådana som är mågna år yngre än jag, sluta att fjolla runt och skratta åt perversa skämt, sluta lata mig och faktiskt börja övningsköra... Men jag vill inte! Jag vill inte växa upp och bli tråkig. Jag fyller fan 20 i september, jag ska inte bete mig som jag gör egentligen. Jag har mognat till viss del, det kan jag medge, men inte på den sociala fronten. Bara till mitt tänkande och mitt sätt att lösa saker på och mitt sätt att tänka och analysera.
Dessutom känner jag en rädsla som jag aldrig känt förut. Rädslan av att vara ensam. Alltså, det låter kanske knäppt, jag kanske itne ens borde skriva det här. Men jag gör det ändå. Igårkväll hade jag halsen i klumpen täntke jag säga, klumpen i halsen menar jag, hela tiden. Den försvann inte. "What if...?" Jag tänkte på alla "vänner" jag haft som jag knappt hejar på längre, och jag jämförde den händelsen emd en framtida händelse. Inget varar för evigt, eller hur? Aj, det gjrode ont att säga så. Men i alla fall, igårkväll. Tanken slog mig "...om jag och Kieven av någon anledning skulle göra slut, vad skulle hända då?" Pang, sa det och det flög upp flera meter långa listor i huvudet på mig på saker som hade kunna hända. Vänner som jag skulle gå miste om, händelser som aldrig skulle slå in, löften som brutits osv. Blä, då mådde jag dåligt. Och först då insåg jag att jag faktiskt är en ganska ensam människa. Jag föredrar att vara ensam, jag klarar mig. Jag....... är van.
jag insåg att jag itne alls har så mågna bra kompisar som jag trodde mig ha och att vännerna jag har nu inte als kommer att följa med mig ända tills döden skiljer oss åt. Det finns nog ett femtal som jag skulle kunna nämna, men jag gör inte det. Då kommer någon tänka "varför skrev hon inte med mig?!" osv, och det är onödigt att göra andra upprörda av mitt eget tänkande. Fast det brukar jag också vara bra på. Jaa ja.. Tiderna förändras, helt plötsligt så står man bara där och förstår knappt vart tiden tog vägen. Pfft, denna grymma värld...
Jag ska berätta en sanning för dig, jag är otroligt kissig. Jag vet inte om jag ska skrivia klart eller gå och kissa och sedan komma tillbaka hit igen för att fortsätta skriva. Gosh.. Jag gör så att jag går på toa, så kommer jag hit igen och börjar skriva om på nytt, så GLÖMER vi dessa första raderna. Okej? =)
Sådär ja.. Gött götti gött gött... Just nu vet jag inte om jag är glad eller ledsen eller ah, jag vet inte hur jag mår helt enkelt. Är sjukt stressad, men ändå ganska samlad. Allt ska hända snart, allt händer på samma gång. Jag kommer vara såååå otroligt överlycklig när jag slutat skolan sedan, aldrig mer fucking läxor och prov! [Jag tänker inte läsa vidare på högskola, nej] Och jag får all tid i världen för att samla pengar till det som jag alltid velat göra; resor. Jag vill ut och se världen, och inget kan stoppa mig! Eller jo, ekonomin då kanske, beroende på hur allt går, drömma kan man ju. Det har jag lärt mig.
Jag ska i alla fall köpa en ny digitalkamera för pengar som jag sparat i snart tre månader :-) Har dock bara 1000kr än så länge, men jag behöver den inte än på 8 veckor ;-D Sen behöver jag verkligen nya skor, sulan håller på att trilla av!! Och nu måste jag köpa alkohol tills i morgon,s ka försöka köpa så lite som mjöjligt, eller alltså det måste ju räcka. Haha. Jag får vara ekonomisk ( i ) jag blir ganska go o glader på typ 3 st cider, 50cl 7,0 men det är inte gott. Och jag har faktiskt lärt mig att inte dricka för att bara bli full. Därför tänker jag unna mig några finöl, alltså Corona, som jag sedan kommer att äta skuren lime till (som jag då köpt på ICA). Sen får det väl bli lite alkoläsk så att säga. Har redan skrivit om min inköpslista flera ggr för att efter varje lapp jag skrivit så har jag tänkt "neh, det blir för dyrt, jag klarar mig utan den där" så skriver jag om listan och bla bla bla...
Angående min psykiska utväckling så går det nog inte så bra. Jag vet att det är dags för mig att mogna, dvs. att sluta umgås med sådana som är mågna år yngre än jag, sluta att fjolla runt och skratta åt perversa skämt, sluta lata mig och faktiskt börja övningsköra... Men jag vill inte! Jag vill inte växa upp och bli tråkig. Jag fyller fan 20 i september, jag ska inte bete mig som jag gör egentligen. Jag har mognat till viss del, det kan jag medge, men inte på den sociala fronten. Bara till mitt tänkande och mitt sätt att lösa saker på och mitt sätt att tänka och analysera.
Dessutom känner jag en rädsla som jag aldrig känt förut. Rädslan av att vara ensam. Alltså, det låter kanske knäppt, jag kanske itne ens borde skriva det här. Men jag gör det ändå. Igårkväll hade jag halsen i klumpen täntke jag säga, klumpen i halsen menar jag, hela tiden. Den försvann inte. "What if...?" Jag tänkte på alla "vänner" jag haft som jag knappt hejar på längre, och jag jämförde den händelsen emd en framtida händelse. Inget varar för evigt, eller hur? Aj, det gjrode ont att säga så. Men i alla fall, igårkväll. Tanken slog mig "...om jag och Kieven av någon anledning skulle göra slut, vad skulle hända då?" Pang, sa det och det flög upp flera meter långa listor i huvudet på mig på saker som hade kunna hända. Vänner som jag skulle gå miste om, händelser som aldrig skulle slå in, löften som brutits osv. Blä, då mådde jag dåligt. Och först då insåg jag att jag faktiskt är en ganska ensam människa. Jag föredrar att vara ensam, jag klarar mig. Jag....... är van.
jag insåg att jag itne alls har så mågna bra kompisar som jag trodde mig ha och att vännerna jag har nu inte als kommer att följa med mig ända tills döden skiljer oss åt. Det finns nog ett femtal som jag skulle kunna nämna, men jag gör inte det. Då kommer någon tänka "varför skrev hon inte med mig?!" osv, och det är onödigt att göra andra upprörda av mitt eget tänkande. Fast det brukar jag också vara bra på. Jaa ja.. Tiderna förändras, helt plötsligt så står man bara där och förstår knappt vart tiden tog vägen. Pfft, denna grymma värld...
Trackback
Postat av: Alli
Jag ska berätta en liten hemlighet, människor blir inte så mycket mer mogna än vad de är när de är 20, så på den fronten behöver du inte oroa dig så mycket över:)
